Jätten i spegeln

Jag håller på att läsa en bok som heter jätten i spegeln.
Jag känner igen mig som bara den!
Det är heelt sjukt.
Jag är iaf påväg ner nu, och jag talar inte om vikt, utan om mående.
Jag är påväg att nå botten, jag orkar inte mer.

Vill vara frisk nu.
Vissa dagar äter jag massor, hur mycket som helst och hur onyttigt som helst.
Andra dagar äter jag inget, det blir mest såna dagar tyvärr.
Eller vet inte om jag kan skriva tyvärr, trivs ju bäst de dagarna, känner mig "gladast" de dagar jag får gå hungrig.
Idag när jag kom hem till lägenheten så dansade jag omkring med hög musik och log.
Och jag kunde inte förstå varför jag var så glad.
Sen slog det mig, jag kommer att vara ensam ända till på Lördag, utan någon som har koll på vad jag äter.
Jag kan välja att äta ingenting, jag kommer välja att äta ingenting.
Och det är där jag blir ledsen, jag ska ju äta och bli frisk.
Men det är för lätt att inte äta, och må bättre.
Jag vill klara att äta, men jag kan inte äta lagom längre
Jag är så jävla skittrött på all nyttig mat
Vill bara ha pommes och beasås och pasta och godis och chips och bakverk.

För ärligt talat, äter vi lite kokt broccoli bara för att vi tycker det är gott?
Och vad är godast att äta på morgonen när man har sån kramp i magen av all hunger? Väljer man självmant en liten bit gurka då än en mjuk rostad macka?
Nej, jag äter broccoli för att jag måste, mitt huvud säger åt mig att äta det.
Eller att helst inte äta alls.

Åh jag vill ha fler "friska" dagar, även om de oftast innebär för mycket ätande.
Men jag vill ju äta!
Sen skiter jag i resten, (dedär var inte sant men .__.) Jag skiter ju inte alls i det.
Vikt och mat är ju det enda jag tänker på, 24 timmar om dagen.
Till och med under föreläsningen idag satt jag och planerade hur det kommer vara på Lördag då jag måste äta.
Jag kan inte väga mig heller, har ingen våg och så får jag bara väga mig på SCÄ.
Hade ju gått upp 1 kilo senast och nästa gång jag ska dit är nästa Fredag, inte nu på Fredag alltså utan nästa.
Då ska jag ha gått ner 2 kilo.

En evig kamp i huvet.
Frisk
Inte frisk
Frisk
Inte frisk
Frisk och fet
Sjuk och smal
Smal är det enda rätta
Jag kommer dö om jag fortsätter såhär
Jag skiter i om jag dör
Jag vill bara bli frisk och glad

Ja ni hör ju hur det låter.

Jag har saknat er!
Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback