Ville bara berätta
Mamma och pappa och jag pratade massor
Och grät
Sen åkte pappa och jag och köpte pizza, halva med kebab och halva med räkor och ananas.
Jag åt halva
För mammas och pappas skull, vill inte såra dom mer.
Det var gott men sen kom hetsen självklart
Åt lite ben and jerrys glass, några bitar choklad, lite nötter och 4a bitar godis. Och nu har jag ångest.
Kommer inte väga mig förens Söndag.
Vill bli frisk nu och kunna äta såhär utan att få ångest, och slippa hets det skulle vara det bästa.
Men nu är mamma och pappa glada iaf
Men imorgon ska jag äta soppa igen
Har ont i magen nu
Vill spy upp allt.
Men det ska jag inte.
Funderar på att lägga ner bloggen, måste bli frisk nu.
Puss.
sv:de jag menade:)
Om du känner att bloggen hämmar dig, så sluta med bloggen genast. det är inte värt det, inte värt det någonstans. snälla gör det. och som sagt, den där hetsmaten är kanske en 12-14 del av vad du ska äta på en vecka. Så du har lååångt kvar till viktuppgång. prova surdegsbröd. kramar
Glöm inte att prioritera sig själv. Du är viktigast. Du är vacker.
Känner igen mig mycket i det du skriver. Fast jag är en inte fullt men nästan frisk fd bulimiker/anorektiker/extraallt.
Jag gick efter många års liv styrt av mat i en behandling som fick mig på rätt spår till slut.
Jag tänker att du skulle bara veta hur många med ätstörningar jag träffat som äter/tänker på godis och chips mer än mat. Det är få som drömmer om sallad när dom är hungriga. För det är så det är, din hjärna/kropp styr dina tankar mot det som du behöver, hjärnan skriker efter snabb energi = socker. jag gick från att spy tjugo gånger om dagen till inte alls, från att bara tänka på mat och planera mat till att inte ens vara sugen. Det finns ett sätt att stoppa hetsen och det är inte som man tror, genom att svälta/vänja sig av med mat. det går inte. Det är att äta regelbundet och balanserat. Du har säkert hört det hundra gånger men jag har testat. Jag kunde äta femton delicatobollar och vilja ha mer. Idag när dom fikar på jobbet är jag inte ens sugen, det är helt sjukt.
Det finns ett liv utan konstant matångest och matplanering. Det är inte alltid roligt för det, men det är en bit på vägen att orka fokusera och jobba med det som verkligen gör ont.
Jag önskar dig all lycka till!
Det går om man vill, det är inte lätt och man snubblar hundra gånger på vägen, men det går.
//anna